Vad kan en lågkonjunktur innebära?

 
Jag har försökt att sätta fingret på vad en lågkonjunktur kan innebära för samhället och speciellt om man är arbetslös. Här är mycket bra förklaring. Det finns en utvecklande kraft i en lågkonjunktur men den behöver inte uppfattas eller vara utvecklande för den enskilda människan. 

En lågkonjunktur är en förändringsmotor. På gott och ont.

”Lågkonjunkturer kan driva på både teknikskiften och strukturförändringar. Det finns en progressiv kraft i detta, även om det för den enskilde kan vara något negativt, säger Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
 
Sedan rekordåren på 1960-talet har Sverige genomgått ett flertal lågkonjunkturer med en sak gemensamt: De har lett till kraftiga strukturförändringar. Ett tydligt exempel är den svenska varvsindustrin som i princip utplånades av 1970-talskrisen.
Även andra delar av industrisektorn drabbades hårt, till exempel järn- och stålindustrin, men de kom tillbaka efter hårda rationaliseringar och omfattade teknikutveckling. Men då med betydligt färre anställda, berättar Lars Magnusson.
 
Samma sak inträffade i samband med krisen i början av 1990-talet, som inleddes med en bank- och fastighetskraschen.
Den ledde till snabb utslagning av företag som var mindre lönsamma. Andra anpassade sig, genomförde snabba rationaliseringar, digitaliserades och moderniserades. Ungefär en halv miljon jobb försvann.
 

Kom de tillbaka när konjunkturen vände uppåt igen?

Inte många av dem. En del av företagen fanns visserligen kvar, men hade då betydligt färre antal anställda än före krisen.
Under de här åren omstrukturerades en stor del av den svenska industrin. Vi fick fler mindre och medelstora företag. Nya branscher och sektorer växte fram, bland annat inom IT. Antalet arbetande ökade inom framför allt tjänste- och serviceverksamheterna.
 
Samtidigt gick många av de klassiska industriföretagen mycket bra och hade stor betydelse för svensk ekonomi, men de var inte längre personalintensiva. Och så är det i stor utsträckning fortfarande.
 
Det var dock inte bara företagen och jobben som påverkades av 1990-talskrisen. Den ledde också till att välfärdssystemet stöptes om i grunden. Vi fick till exempel ett nytt individuellt, och för de flesta pensionärerna sämre pensionssystem, ökad generell arbetslöshet samt ökad flexibilitet på arbetsmarknaden med högre grad av projekt-och korttidsanställningar, säger Anders Ögren som är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.
 
Fastighets- och bankkraschen ledde även till att många banker rationaliserades. Vi har i dag världens mest digitaliserade betalningssystem.
 

Som ett resultat av krisen?

Det är möjligt. De svenska bankerna blev tvungna att effektivisera sig och är i dag extremt digitaliserade. Lågkonjunkturer och kriser snabbar på förändringar och rationaliseringar, men det gör också teknikutvecklingen. Det är ibland svårt att hålla isär vad som beror på vad.
 
Enligt Maria Stanfors, som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, är olika grupper på arbetsmarknaden olika känsliga för lågkonjunkturer. Akademiker till exempel, har traditionellt varit en grupp som jobbmässigt inte drabbats speciellt hårt av konjunkturnedgångar. Det håller dock delvis på att förändras. Digitaliseringen har hittills inneburit en växande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Men det vi nu ser är att även en del av dessa jobb tas över av datorer. Arbetsmarknaden polariseras, säger hon.
 

Hur då?

Det skapas en växande mängd hög- och lågkvalificerade jobb samtidigt som det blir allt färre jobb i mitten. Lågkonjunkturen kommer tillsammans med ny teknik snabba på en sådan strukturomvandling. Men detta är inget nytt.
 
Ett bra exempel är bankomater. I slutet av 1970-talet, då många ekonomier var i djup kris, började det sättas upp bankomater. Många trodde att det skulle innebära slutet för banksektorn. Det blev precis tvärtom. Bankerna tog visserligen bort de enklare kassauppgifterna, med resultatet att en del bankanställda blev av med jobbet. Men samtidigt satsade man på att sälja mer kvalificerade tjänster, till exempel ekonomisk rådgivning, pensionssparande och försäkringar. Vissa jobb försvann, andra tillkom.
 
Liknande uppfattning har Lars Magnusson. En eventuellt kommande lågkonjunktur kommer jobbmässigt slå hårdast mot service- och tjänstesektorerna, för det är ju där de flesta arbetar. Det finns många dystopiska beskrivningar av hur artificiell intelligens ska leda till att vart och vartannat tjänstejobb rationaliseras bort under de kommande 10–15 åren. Jag tillhör inte dem som tror att det kommer att gå fullt så fort. Det kommer hela tiden nya jobb, inte minst sådana som ska hantera den nya teknologin i takt med att vi blir alltmer digitaliserade och automatiserade”.
 
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *