”Skryt mer än vanliga svenskar”, hör jag ofta arbetsgivare säga…

Är vi svenskar generellt dåliga på att lyfta upp oss själva och berätta om oss under en intervju eller i ansökningshandlingarna? Är vi dåliga på att berätta om framgångshistorier vi skapat, förbättringssaker vi gjort på jobb, lovord vi fått av kunder och tidigare kollegor/chefer etc.?

Är vi dåliga på att ”skryta” om vad för bra saker vi tar med oss till nästa jobb? Är vi dåliga på att våga ”ventilera” vad vi vill skapa/ hur ”produktivt” vi ska jobba om vi får jobbet? Vågar vi inte berätta om vad som gör oss unika, intressanta och värdefulla? Vågar vi inte visa vår personliga energi fullt ut under en intervju utan vi blir mer reserverade och lutar oss tillbaka en aning?

Är vi bara ”lagom” i CV och intervju? OM vi bara är lagom, räcker det? Eller vill inte chefen ha ”lagom”? Jag tror ingen är lagom. Alla är vi nåt. Men vad? Hur tydliga är vi på att kommunicera det i jobbsökningssammanhang? Vet vi alla vad som gör oss unika?

Dessa frågor möter jag ofta av både arbetssökande och arbetsgivare. En annan sak som jag också ofta hör av arbetsgivare är att de ofta ser på företaget de skapat/ eller är med och skapar som deras ”bebis”, och man anlitar ju inte vilken barnvakt som helst om hen inte kan övertyga mig att hen är världens pålitligaste och bästa barnvakt. Har hört den ett par ggr och jag förstår jämförelsen.

Men betyder detta då att vi måste skryta mera? Sluta vara ”lagom?”

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *